Racerapport från Race 1 NSHC, Karlskoga Motorstadion 2015-05-02

Äntligen dags för årets premiär. För två veckor sen var bilen orörd sen finalen i höstat, men med lite attack meckande hann vi bli klara i sista stund som vanligt. Nu var det bara att ladda race nerverna.

Det började bra

Vi rullade iväg 05.30 från Strängnäs och höll gott mod och tempo mot Karlskoga. Väl framme vid vårt tankställe där vi alltid tankar V-Power kom bakslaget. Helt slut i pumpen! Ok, vad gör vi nu?

Efter en del surfande inser vi att vända och åka åt fel håll har vi inte tid med. Vi chansar på nåt i Karlskoga (att Shell i Karlskoga inte har V-Power är en gåta). Vi svänger in på Preem som ska ha 98 oktan. Det har dom, men den pumpen har bara kassabetalning. Preem i Karlskoga är inte öppet 07.30 på lördagsmornar kan jag upplysa. Vi kör vidare. Passerar Statoil som inte har 98 alls (?) och åker vidare till OK/Q8. De har den goda smaken att ha 98, och på en pump som tar kort. Tankar våra 150+ liter och åker mot banan. Puh.

Besiktning

Jag tror vi är bland de sista in på race besiktningen. Väl där kan vi imponera på Peter och Greven med att vi har den nya designen på Vagnboken från SBF, den första de sett. Alltid nåt. De är inte så imponerade av att bilen inte startar när vi ska rulla in till besiktningen. När bilen gåtts igenom och vi ska ut, ja då startar hon fint. Så vi tänker inte mer på det.

Uppvärmning

Eftersom vi inte gjort så mycket förändringar på bilen är vi inte så hetsiga på att komma ut på uppvärmningen. Vi ska ju bara köra några varv för att känna att allt är som det ska, och få upp muskelminnet i gubbkroppen på chaufförerna.

När vi väl ska åka ut, ja då kommer överraskningen. Jonas puttrar fram till depåutfarten. Ska gasa på och dra iväg... men icke. Han åker i 5km/tim nerför rakan. Självklart har vi råkat sätta radion på olika kanaler, så vi får inte kontakt med varandra. Vi står bara med hakan i backen i depån. Är det drivaxel, nav, bromsar, OK/Q8 soppa? När han puttrat hela vägen till Ejes tar det stopp. Bärgningen är ett faktum!

Det fortsätter bra. När ekipaget svänger in i depån går dragögglan sönder. Bara att springa dit och rulla hem bilen de sista 100 metrarna till vår depåplats. 

Felsökning

Nu när vi fått kontakt med Jonas får vi veta att motorn bara hackar och blöddrar, gick inte rent och ingen kraft. Det beskedet tillsammans med att den knappt startat leder oss till troligt elfel. Jag vet inte vem som kommer fram till det men efter en stund inser vi att det är generatorn som gett upp, eller är glapp.

Det tillsammans med att vi glömt ladda batteriet gör att ECUn inte får det den behöver och skickar sporadiskt med signaler till insprutningen.

Hjälp från alla håll

Att vi glömt ladda batteriet visar sig faktiskt vara till fördel. För det gjorde att felet inträffade direkt och inte en bit in i racet. Det betydde i sin tur att alla andra team hade tid att komma förbi med tips, råd, felsökning, delar, verktyg och glada tillrop. Det ringdes runt till alla butiker som kunde ha en generator på hyllan. Mekonomen svarade till slut att de inte hade någon i närheten, men i Strängnäs fanns 3st av vår modell på lager! Typiskt.

Efter att ha testat en generator från Team 850 som såg lovande ut visade det sig att hålbilden för fästet diffade på 1 cm. Då bestämmer vi oss för att köra på batteri så långt det går. Vi laddar vårt, Team 24 kommer springande med sitt (deras bil gick sönder på uppvärmningen) och Team WOT sliter ur batteriet till lyften på lastbilen. Vilka hjältar.

Starten går och vi är iväg

Vi kommer faktiskt av startplattan i god form. Lovande. Det rullar på riktigt bra, i 10 varv. Då tar vårt batteri tvästslut och vi kommer knappt in i depån för egen maskin. Vi byter batteri och åker ut igen. Den här gången öser vi på lite mer och vi sätter ett varv på 1:19,3, bara 2 tiondelar från vårt varvrekord. Så bilen är inte helt tokig när den väl går, vilket den gjorde i 30 varv den här gången. 

In igen, nytt batteri, ut. Så rullar det på. Att inte ha ström gör att vår racelogg, hastighetsmätare och klocka i form av en mobil får slut på ström efter halva racet eftersom vi inte vågar stoppa i laddsladden. Detsamma är det med GoPRo kameran, tyvärr. Så efter ett tag vet föraren varken vad klockan är eller vilka varvtider det blir.

Vi snurrar varv och tar oss mot målflagg

Vi tar det ganska lugnt vid både batteribyten, förarbyten och tankning och har inga andra ambition än att hålla bilen rullande och komma i mål. Vi tar några dueller på banan men släpper de flesta då vi inte har nåt att kriga om.

En nackdel med att köra på 80% är att man omedvetet påverkar bromsarna negativt, för vi bromsar längre tid när vi inte bromsar lika hårt. Det bygger upp mer värme och slutet av racet får vi en del bromsproblem. Samtidigt lite oljud från framvagnen och vi blir oroliga för våra hjullager och slår av ytterligare på tempot.

Taktik kissa och säkra poäng

Med en halvtimme kvar börjar vi kalkylera risken att batteriet ska ta slut strax innan målgång. Det får inte ske. I NSHC får man nämligen 5 poäng för målgång, och då måste man hållit racetempo de sista 10 minutrarna av racet utan avbrott. Vi konfererar med Jonas över radion och han meddelar att han skulle behöva kissa. Med 14 varv upp till nästa placering och 20 varv marginal till bilen bakom bestämmer vi oss. Med 20 minuter kvar ropar vi in Jonas för en kisspaus medan vi byter batteri. Vi har tappat räkningen men vi tror det här var det sjätte batteribytet. 

6 minuter senare rullar vi ut på banan igen, lite lättare och lugnare. Vi ska ta oss i mål. Och till slut faller äntligen målflaggen. Yes!

Bra besked och erfarenhet

Ni som läst så här långt förstår att premiären blev långt ifrån det vi hade hoppats på. Tittar man tillbaka nu när besvikelsen hunnit lägga sig lite så kan vi se att förutom erfarenhet fått flera positiva besked:
- Vi har hittat bättre balans i bilen.
- Trots att bilen inte gick 100% kunde vi köra en 1:19.3 tid, 4:e snabbaste tid.
- Efter kontroll så verkar de nya hjullagren hålla.
- Vi vet vad felen är och det är ganska enkelt att åtgärda.

Och, om man tittar på poängen. Ja då blev det faktiskt vår bästa premiär sen 2012. Med en 7:e plats och målgångspoäng fick vi ihop 14 poäng av 30 möjliga. En glad överraskning.

Tack till alla som hjälpt till kring teamet i verkstan och i depån. Även ett stort tack till alla andra NSHC team som ställde upp med hjälp så vi faktiskt kom till start.

Vi laddar redan för nästa race!

Kategorier: Karlskoga Motorstadion, NSHC, Race, Racerapport

Race NSHC 2015

2 maj Karlskoga  7:e plats
31 maj Karlskoga  13:e plats
8 aug Mantorp  10:e plats
12 sept Kinnekulle  
26 sept Karlskoga  
Officiella resultat

Nordic Six Hours Cup

Simling Racing tävlar i långloppsserien Nordic Six Hours Cup (NSHC) klass 3.

NSHC hemsida